fredagen den 31:e december 2010

Gott Nytt År!

.



Förra årets nyårsfirande på Götaplatsen, Göteborg. Tjusiga effekter men dålig ljudkvalitet.

Många har kommenterat terrorn och kulturelitens bortförklaringar. Axess har en bra artikel och även Dick Erixon, samt Gudmundson på SvD. Igår skrev även de vanliga tidningarna om vilka terroristerna är och att en av dem, som nu gripits för tredje gången misstänkt för terrorism, är svärson till ordförande i Sveriges Muslimska Råd, Helena Banaouda, konvertiten som ofta får komma till tals och bedyra att sånt inte finns. Så internetryktena stämde. Nu finns det nya rykten om andra (politiska) kändisar (ännu högre uppsatta) som är goda vänner (eller åtminstone har nära släkt som är det) med terroristerna. Får se om dessa rykten också stämmer.

Här är Helena B. i SVT:s Debatt, efter bombdådet på Drottninggatan. Hon yttrar sig efter ca 7, 20 och 27 minuter. År 2007 diskuterade hon Lars Vilks med Reinfeldt över en kopp te. - Vår syn är att vi har god förståelse för hur det svenska samhället och yttrandefriheten fungerar. Det budskapet vill vi också förmedla till andra, både inom och utanför Sverige, sa hon då.

Möte mellan olika religioner och politiker. Åter ett exempel på Helena B:s höga maktställning. Några äldre kommentarer till tidigare terrormisstankar mot svärsonen. En blogg till med kommentarer.

Reinfeldt vill inte uttala sig om "terrorsvenskarna", för det har Beatrice Ask redan gjort, på ett mindre kraftfullt sätt i en blogg. Bildt har inte heller sagt något, för han fick en åthutning när han kommenterade bombningen nyligen. Ingen annan partiledare eller framstående politiker har heller uttalat sig. F ö tror jag inte att varken Olofsson, Björklund eller Hägglund (men där är jag mindre säker) har sagt ett ord om någonting överhuvudtaget sedan valet. På internet påstod någon att Reinfeldt har tagit ifrån dem makt, men jag förstår inte hur han kan hindra dem från att arbeta politiskt. Och om han gör det, så borde de ju protestera. Tydligen vinner bara Reinfeldt på tigandets politik. Fast okej, dagen efter att terroristerna togs, fick han in en debattartikel i NWT, så helt tiger han ju inte. Var det verkligen meningen att den skulle in just då? Tja. 

Aftonbladet försöker f ö radera sina gamla snyftartiklar om svärsonen, men det är inte så lätt att åstadkomma i internet, så de har bara gjort sig till löje. Minns ni de gamla sovjetiska bilderna, där de retuscherades i efterskott för att ta bort senare misshagliga partifunktionärer? En gammal socialistisk tradition, som Aftonbladet har anammat.

Det var nästan mera info i Bayersk radio till en början. En svensk SÄPO-chef (missade namnet) intervjuades och chefredaktören för Nerikes Allehanda (eller en annan Närketidning), eftersom den till en början ansågs vara i farozonen p g a en teckning som den publicerat. Men tydligen var den för oviktig. Fast nu har de svenska tidningarna riktigt kommit igång. Frågan är när de märker att landets högsta politiker inte bryr sig lika mycket som t ex Tysklands utrikesminister. 



.

torsdagen den 30:e december 2010

Som åsnan mellan två hötappar...

.
... står de svenska makthavarna. Vad ska vi införa först, genuscertifieringen eller sharia? Tanja Bergkvist skriver i sitt långa inlägg: De nya moderaterna rymmer uppenbarligen inom sig alla möjliga åsikter, alltifrån idéer om en genuspedagog per kvadratmeter bebodd yta till planer på upprättandet av ett islamistiskt styre där Schyman hålls fastkedjad vid Storkalifens gasspis. Läs hela artikeln. Här hittade jag också en länk till en film som sammanfattar moderata (?) riksdagsmannen Waberis åsikter:






Först tvingas migrationsverkets anställda bryta mot lagen och ge permanent uppehållstillstånd till personer från muslimska länder, som de är övertygade kommer på falska premisser. Det skriver de själva på Merit Wagers blogg. Här är det senaste inlägget på temat.

Sedan är nackdelen att okända personer har okänd bakgrund, kanske är de utbildade terrorister, kanske flyr de en dom för allvarliga brott. I bästa fall är det harmlöst folk, som bara tycker att socialbidragen i Frankrike eller Danmark är för låga. Det kanske kommer kosta nästa generation svenskar deras pensioner, men det är väl ett lågt pris för att uppnå kulturelitens mål om mångfald.

Igår när jag satte på tysk radio, hörde jag att dansk polis hade tagit ett antal terrorister med muslimsk bakgrund för en planerad attack på Jyllandsposten. Svensk press föredrog att kalla dem terrorsvenskar. En av dem var svensk medborgare, född i ett okänt land. För varför ska man behöva berätta vem man är när man ska få svenskt pass? I alla fall går det rykten på internet, som bäddar för en riktigt handfast skandal, nämligen att en av dem har nära personliga relationer till en konvertit som ofta får uttala sig i TV och nyligen sade att "jag känner inga fundamentalister". Fast det är ju bara för pressen att sopa detta under mattan.

Det är inte bara Jyllandsposten som är hotad, utan förstås judarna som vanligt (och det har nu äntligen en helt vanligt PK-tidning, som Spiegel, fattat), kristna (som nu igen i Nigeria), ateister, kvinnor och alla som har fel åsikter om sex och allt annat också.

Afghanistan har t ex inte varit de talibanernas och de svarta tygskynkenas medeltida land. Se här bilder från 50-talet, när afghanerna trodde de hade en framtid. Lever de unga moderna kvinnorna på bilderna fortfarande? Hur upplevde de tillbakagången? Kommer Europa också uppleva en sådan tillbakagång?

.

onsdagen den 29:e december 2010

Nya kommentarer till Reinfeldts uttalande

.





Ganska mycket snö i år. På den understa bilden ser man att fåglarna som är instuckna i örtpyramiden nästan drunknar i snön. Längst fram har cola-busken (den luktar coca cola) befriat sig från snön.

"Tanten på Cypern" skriver nästan 10 inlägg om dagen och hon har naturligtvis inte missat att Reinfeldt går till kamp mot deltidsjobben. Hon citerar Genusnytt och då kan man väl lika gärna gå till källan. Man måste ju inte gilla allt som citerade artikelförfattare skriver, men den här artikeln är bra. F ö fungerar det så i Tyskland, som Per Ström föreslår, med intjänandet av pensionspoäng. Den som inte vill vara med kan ju vara sambo.

Sen har Johan Ingarö (se sedan artikel Skatten och arbetslinjen från den 27 dec. 2010) en annan infallsvinkel på frågan, nämligen att Reinfeldt vill att alla ska jobba för att kunna betala mycket skatt för att hålla igång statsapparaten (och betala sånt som han prioriterar).

Tillägg efter ett avbrott:
Det var ju värst vad kommentarerna börjar dugga tätt nu plötsligt. Hemmaföräldern har skrivit ett nytt inlägg, där hon också betonar svenska barns psykiska ohälsa (senaste nyheten är som vi alla vet att tonårsflickor missbrukar huvudvärkstabletter). Här en annan blogg om ekonomi och här familjekampanjen. Sedan länkar både SvD och alla bloggarna fram och tillbaka till varandra.

I själva verket finns det ingen undersökning som visar att det är jättebra för barn (och långsiktigt för samhället) att föräldrar lämnar dem så mycket det går på daghem. Nu har man börjat med samma ideologi i Tyskland. Och det har faktiskt gått mycket snabbt, från att det var hemskt och elakt att låta barn gå på dagis på heltid eller ö h t före tre års ålder för mindre än 20 år sen till att det är fantastiskt bra numera (titta bara på Sverige, säger man!). Grannen, som är lärare och har ledigt på loven (jo, de har det här) brukar lämna minstingen där även då, ända sen dagiset byggdes. Fast kommunerna går på knäna i o m daghemsutbyggnaden. Snart kommer de lägga ner simhallar och bibliotek lite varstans, för dagis för 0 - 3 - åringar har prioritet. Stod senast idag i kommunens informationsblad. Å andra sidan finns det inte tillräckligt mycket utbildad personal för att fylla alla grupperna och här tillåts inte okvalificerad personal ens att vikariera. T o m dagmammor måste gå en (kort) utbildning (på egen bekostnad i många fall), vilket förstås gör att de flesta som inte behöver den eländigt låga kommunala dagmammelönen avstår från att ta hand om grannens barn.

Här tillkommer den stora skolstressen, som innebär att barn som inte får väldigt mycket stöd hemifrån eller får betald läxhjälp (inte vanliga fritids) har svårt att klara sig till vidareförande skolor (och hålla sig kvar där), om de inte är ovanligt motiverade och begåvade. Men de nya dagisen har inte varit igång mer än ett par år sen, så den chocken kommer inte drabba samhället förrän om 5 - 8 år, när barnen kommer upp i fyran, när siffrorna kommer svart på vitt. Föräldrarna kommer nog märka det redan i tvåan och trean om de är aningen observanta. 

En skillnad mot Sverige är åtminstone hittills avsaknaden av de stora vinter-kräksjuke-epidemierna (som inte fanns i Sverige heller förr), som brukar drabba svenska familjer med dagisbarn. Det sägs att svenska småbarnsföräldrar vabbar 1/5 (privatanställda) till 1/3 (offentliganställda) av sin arbetstid, men då tyska föräldrar bara har 10 dagar var om året, måste mormor eller andra ställa upp när barnen är sjuka. (Fast den svenska vinterkräksjukan kan också till en stor del bero på lösgodisätandet, skulle jag tro. Det är många smutsiga fingrar i de där skålarna.)
.

tisdagen den 28:e december 2010

Stanley Sjöberg önskar också God Jul

.


Igår upptäckte jag att julkrubban har fått utökning. Även varanen Freddy och trollsländan Summaren (på kamel) har nu anlänt till Betlehem.

Det slog mig häromdagen att man aldrig mer talar om mission bland muslimer. Istället har en del (broderskapsrörelsen och svenska kyrkan i sitt projekt kombinerad kyrka och moské i Nacka) gått över till If you can´t beat them, join them. Och sökresultatet på internet var magert. Det här inlägget är kanske inte ens relevant, men ett av inläggen jag hittade. Om siffrorna är vetenskapligt bevisade vet jag inte, men åtminstone tål de att funderas över. Sen finns förstås Stanley Sjöberg. Han är lite grann som påven. Om han har en åsikt, så har han. Ingen vindflöjelmentalitet här, inte. På hans sajt finns även en julhälsning (det går inte att länka direkt dit). Så här börjar den: 

God Jul med Guds omsorg önskar jag Dig!
Berättelsen om de män som kom till Betlehem med gåvor, upplevs ofta som att det främst handlade om tillbedjan inför Jesus. Jag tror att händelsen har ett mycket praktiskt budskap. De hade med sig guld, rökelse och myrra. Varför behövdes det? En kort tid därefter ville Herodes döda barnet. Josef och Maria tvingades att ta barnet med sig och fly till Egypten. Gåvorna med guld, rökelse och myrra blev deras ekonomiska trygghet som flyktingar till ett främmande land.

Därför ber vi idag för dem som är på flykt undan dem som är fiender till kristen tro och vill döda dem som tror på Jesus. Vi ber för dem som befinner sig i flyktingläger eller ute i naturen där varken skydd mot kylan erbjuds eller mat att äta för att orka vidare mot en tillflykt undan misshandel och dödshot.

Storbritannien har blivit ett mycket politiskt korrekt samhälle, där det har blivit viktigt att kristna inte syns. Den här artikeln skrevs av en biskop och en domare. Världen Idag tog upp samma tema häromdagen.

Men det finns även personer som förföljs av trosbröder. Turkarna i Tyskland består till stor del av aleviter. De har inte sökt asyl, utan har kommit som gästarbetare, men deras utvandring har påskyndats av förföljelse. Aleviter anses inte av alla vara riktiga muslimer. De går inte i moskén och de fastar bara lite grann under Ramadan. De firar vissa andra fester än andra muslimer. Slöjor och andra speciella kläder är ingenting för dem. (Egentligen äter de inte griskött, men jag vet en som inte avstår från bayersk leberkäs tillsammans med jobbarkompisarna.) Enligt en grekisk matlagande journalist på BR2 äter de inte kanin och hare, p g a att de en gång blev förrådda av en kanin. Den historian får jag nog kolla upp...
De firar också minnet av en turkisk massaker på aleviter, och det tycker turkarna, som vill in i EU, inte om. Så när de europeiska aleviternas ledare åkte hem till Turkiet för att vara med på minneshögtiden blev han genast kastad i fängelse.

FN bryr sig inte så mycket om såna petitesser, utan föredrar att kritisera Sverige. Dick Erixon har kommenterat detta. Sen kan man ju också kritisera folk som uttrycker sig på fel sätt eller vid fel tillfälle eller överhuvudtaget oroar sig för terror. Sanna Rayman kallar fenomentet för kommentariatets prioriteringar.

.

måndagen den 27:e december 2010

Första konsekvensen av den hemliga grundlagsändringen

.

Grundlagsändringen som genomfördes i hemlighet, men som i efterskott åtminstone har nämnts i pressen, fastslår bl a att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Det sade även Reinfeldt i sitt jultal. Mångkulturellt brukar inte betyda det mer eller mindre västerländska samhället, som bygger på kristen grund och som finns i olika varianter i Amerika, Australien, stora delar av Afrika (ja, okej, där är den ovanligt uppblandad med exotiska traditioner, precis som delar av andra kontinenter), ortodoxa Ryssland och västinfluerade asiatiska länder. Lite grann som i julgudstjänsten när bykyrkan besöktes av människor från minst tre kontinenter och som när vi firar kvinnornas internationella bönedag varje år. Mångkulturellt brukar i dessa sammanhang betyda monokulturellt; den kultur som av religiösa skäl avstår från musik, bildkonst, litteratur, teater osv.

I alla fall är det grundlagsändringen som Qaisar Mahmood, revisionsdirektör vid riksrevisionen, hänvisar till när han i Aftonbladet kräver att traditionella kristna helgdagar som julen avskaffas och att alla anställda ska få en pott helgdagar att ta ut när de vill. Han skriver: Jag tror inte att det beror på illvilja eller brist på medvetenhet om att Sverige är ett mångfaldssamhälle att jag inte har fått gehör för min önskan om ett individuellt helgkonto. Och: Riksdag och regeringen har fastslagit att Sverige är ett mångfaldssamhälle där alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett bakgrund.


Den här kommentaren hittade jag i sammanhanget:
En grundlag ska vara förankrad i folkmedvetandet om den ska ha något värde eftersom alla lagar bygger på grundlagen. Den nya grundlagen har röstats igenom av riksdagen utan att folket blivit ordentligt medvetna om ändringarna. De togs inte upp i valrörelsen eller debatterades innan. Den nya grundlagen är BULLSHIT! 


Ingen vet vad det sk mångkulturella samhället innebär. Dessutom kan enligt den nya grundlagen det svenska medborgarskapet akdrig nånsin sägas upp fast man har ett annat redan! Det kan alltså sitta folk i riksdagen där man beslutar om lagar som rör vår vardag, med dubbla lojaliteter om ens några mot det nya hemlandet och vår kultur. Många länder inom EU accepterar inte ett sådant dubbelt medborgarskap...


Den här kulturen, som inte tillåter kultur enligt vedertagna begrepp, har dock även före grundlagsändringen haft starkt stöd hos den svenska kultureliten och beslutsfattarna. Inte bara vanliga skattepengar går dit, utan i särskilt hög grad pengar från Allmänna Arvsfonden, som skulle kunna användas för att förhindra att svensk sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg kvalitativt sjunker ännu mer under västeuropeisk standard. Saxat från forumet Flashback:


Förr trodde jag att AA delade ut pengar till behövande människor och till organisationer som hjälper mindre bemedlade människor och att staten (rättvis och opolitisk) höll i trådarna. Idag inser jag att AA främst prioriterar hel- och halvsuspekta vänster- och invandrarföreningar. 


Här är en del av ett inlägg från spoiler på FB: 
"Allmänna arvsfonden har under perioden 2003-2009 delat ut inte mindre än 11 293 000 kr till Afrosvenskarnas riksförbund. Centrum mot rasism har under 2008 och 2009 tagit emot 6 489 000 kr från Allmänna arvsfonden. Källa: Arvsfondens projektdatabas."


Och det här är en del av ett inlägg från Tobiaslindgren på FB om var delar av pengarna går till:
"Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) 813 000:- x 2 år
Projektet Allahs barn i folkhemmet 290 000:- x 2 år
Projektet Att främja Islamsk Fredskultur 870 000:- x 3 år
Föreningen Clowner utan Gränser 300 000:-
Projektet Roma Community Leadership 1 159 000:- x 3 år
Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige 420 000:- x 3 år
Kurdiska ungdomsföreningen i Göteborg 265 000:-
Projektet Vägen till arabiska via Sverige 210 000:- x 3 år
Somaliska Framtidsföreningen 360 000:- x 2 år
Romskt informations- och rådgivningscenter 855 000:- x 3 år
Projektet Inte utan mitt språk 100 000:- x 2 år
Projektet Sharaf hjältar 1260 000:- x 1 år
Projektet Kulturcirklar bland barn och unga afrosvenskar 300 000:- x 3 år
Romska Ungdomsförbundet (RUF) 495 000:- x 3 år
Somaliska Hälsoteamet i Stockholm 133 000:- x 3 år
Kulturföreningen SweSom 44 000:- x 2 år
Föreningen Nevo Drom 855 000:- för år 1 av 3
Kulturföreningen Maya 285 000:-
Bosniska Östersjöns Ungdomskommité 240 000:-
Projektet Att främja Islamsk Fredskultur 870 000:- x 3 år
Romska ungdomsförbundet 1 185 000:- x 2 år
Babylon Media Föreningen 300 000:-
Skolor mot rasism (SMR) 300 000:-
Folkets Hus Hammarkullen 395 000:- x 2 år"


Jag utgår ifrån att många svenskar tror att Allmänna Arvsfonden är opolitiskt och på så sätt är "ofarligt" om de tar hand om ens arv. Vad tycker ni och vill ni att ert eventuella arv ska gå till en organisation som stöder uppseendeväckande pk-projekt?


Förhoppningsvis fikar de upp pengarna och köper stereo till klubblokalen. Pengarna kan ju i o f sig gå till mindre trevliga ändamål inom och utom landet.

Jo, förresten, den nya sexfilmen för barn, som UR och RFSU har producerat, den har också finansierats av allmänna arvsfonden.
.

söndagen den 26:e december 2010

God Jul önskar påven

.

Urbi et Orbi. Tyvärr hittade jag inte påvens julhälsning på svenska, men här är den på tyska. Och här är predikan. I sin hälsning tänkte påven särskilt på förföljda kristna i Kina och på andra platser. I Irak vågade de kristna i år inte fira midnattsmässan p g a terrorhot, och i Göteborg stängde kopterna sin kyrka av samma skäl.

Tysklands president fick beröm för sitt jultal. Här även i skrift. Jo, det var ganska bra. Mycket bättre än många hade förväntat sig faktiskt. Bl a hade han bjudit in människor som ställer upp för andra (ideellt arbete) och talade om solidaritet och ömsesidig respekt. Han slutade sitt tal med att uppmana föräldrar till att ta sig tid för sina barn. (Reinfeldt tycker däremot att det är bättre om alla arbetar heltid. Vadå ideellt arbete och tid för sina barn?)

Julhälsningar kom också från Svenska Kyrkan i Södermanlands Nyheter. Här presenterades flyktingarna Josef Davidson och hans lilla familj. I samma andetag togs muslimernas problem upp och En annan värld kanske är möjlig. Fanatismen vinner inte. Goda möten skapar alltid något nytt. Om vi är hinduer, muslimer, kristna, humanister, taoister, buddhister, ateister eller annat, so what? Huvudsaken att judendomen inte nämns i sammanhang med Jesu födelse. Samma spagat försökte sig prästerna på som tillhörde den regimtrogna falangen i Tyskland på 30- och 40-talet. Nej, judar står inte högt i kurs om man vill vara bästa vänner med deras ärkefiender. Situationen i Malmö är särskilt problematisk.

Ett annan slags spagat försöker sig broderskapsrörelsen på efter att först ha försökt vara tolerant mot alla (HBT och hela köret), och numera har bytt namn för att välkomna muslimerna. Fri- och rättigheter står inte högt i kurs hos broderskaparna nuförtiden. Tidigare i år gjorde rörelsen ytterligare avkall på principerna. Då var det inte konstnärerna, utan de homosexuella, som drabbades, skriver Gudmundson i SvD, och Varför då ge avkall på principerna när man anpassar rörelsen till islam? .... Man betraktar den man vill hjälpa som svag och därför oförmögen att leva upp till några som helst krav... Enligt samma tankefel blir troende muslimer en grupp som inte är redo att leva upp till demokratiska principer som yttrandefrihet och sexuellt likaberättigande. Det är att omyndigförklara vuxna människor på grund av deras tillhörighet: en paternalism som är obehagligt lik rasism...

.

lördagen den 25:e december 2010

Jultalen

.

Nu har jag lyssnat till Reinfeldts jultal, samt läst kungens jultal.




Jag tyckte att Reinfeldts jultal var minst sagt egendomligt. Eller skrämmande om man så vill. Fortfarande har det f ö inte kommit särskilt många kommentarer till varken detta tal om "frihetsdebatten" och mångfald eller hans tal om att kvinnor måste arbeta heltid. Jag tror att svenskar helt enkelt inte vill höra, inte vill se, för allt som sägs är så obehagligt. Politik är skrämmande och inget man vill ta i. Om man förtränger allt jobbigt kanske det försvinner. Om det bara vore så enkelt...

Lyckligtvis kom sedan kungens jultal. Det kanske inte var så märkvärdigt, men redan i början på talet inkluderade han oss utlandssvenskar (Reinfeldt sade däremot vid ett annat sammanhang att svenskar är de som bor i landet - helst skulle han väl göra alla utlandssvenskar statslösa) och allt kungen talade om var tydligt. Inget underförstått, som man kan misstolka, som i Reinfeldts tal. Det känns som om statsministern mekaniskt upprepar något som han har fått lära sig utantill och inte förstår. Mycket olustigt.

Kungen är ändå en människa som kan uttrycka känslor och som fortfarande har det som man förr kallade sunt förnuft (det är förhoppningsvis inte bara talskrivaren som har det). Jag tror att han, trots allt, styrs av värderingar och inte av tidsandan, som svenska vindflöjelpolitiker och kulturpersonligheter, d v s alla som får yttra sig i den statssubventionerade pressen. Så länge som kungen finns kvar finns ändå en smula hopp kvar för landet. Ett land som styrs av åsikter, som ändras efter varje nytt politiskt korrekt hugskott kan plötsligt vara en totalitär stat. Först tar man bort alla värderingar som har funnits, förändrar betydelsen av ord i Orwells anda, förnekar all kultur, all tro, allt som bär upp landet. Sedan ersätter man tomrummet. Med vad är frågan.

Jag har så otroligt svårt att fatta att alla värderingar, tro och åsikter som fanns under min uppväxt och ungdom har blivit utbytta mot: Allt är lika bra/dåligt, det är ingenting att göra och förresten var det likadant förr, man bara inte visste det. Huvudsaken är att man är modern.


Jo, tomrummet är där. Och det kommer att fyllas.

Tack, kungen, att du håller ställningarna så gott du kan. Ingen annan gör det. Inte kyrkorna, inga konservativa politiker (finns det några?), inga familjer (va, ska föräldrarna förbereda barnen för framtiden!!??).


.

torsdagen den 23:e december 2010

En riktig jul

.





Dagen före dopparedagen... mycket av snön har smält, men det i morgon ska det bli mer. Vi hoppas på en riktig god jul, en som det ska va´ när man är liten, som busungarna sjunger. Vår stora tjej kom hem i tid från Storbritannien för att slippa se den stora julhatarkampanjen, som provocerar engelsmännen och hade med sig några smuliga mince pies i ryggsäcken, som vi redan har testat.

Sillinläggningarna står i kylskåpet. Det blev senapssill, sherrysill, kryddsill och en ny sort med kaviar (av Kalles kaviar-typen) i, som jag hittade på nätet.

För en gångs skull fanns det ett par andra mer eller mindre politiska nyheter i svensk press än sådana som har anknytning till invandring och integration (Ganska nya exempel på detta eviga tema: Ulf Nilssons artikel på Expressen har tuggats sönder i alla sina beståndsdelar och den enda som kommit till hans försvar är en färgad kvinna; intervjun med socialdemokraten och den tidigare tyske förbundskanslern Helmut Schmidt, som uttalar sig om ditten och datten, som delvis inte längre är sånt som man får tycka, men som är allmänt respekterad har man undvikit att diskutera både i Sverige och i Tyskland.), nämligen dessa två:

Reinfeldt har uttalat sig i DN om att kvinnor måste förmås att arbeta heltid. Hittills har jag inte sett några kommentarer någonstans (och DNs kommentatorsfält kan jag sedan några dagar inte mera läsa - av vilka skäl det än kan vara), men reaktionerna kan bli intressanta. Och DN rapporterar också om att UR ska visa en tecknad sexualkunskapsfilm i skolorna för att informera eleverna. Där kan man nog också räkna med intressanta reaktioner. Fast det senare temat kommer nog återigen kunna hänföras till det vanliga svenska temat, som egentligen inte får debatteras, men som ändå är det enda som tas upp. (Ja, förutom sjukförsäkringen då. I Tyskland diskuteras också sjukförsäkringen, men då handlar det om hur man ska finansiera sjukvården, inte om hur man ska försörja sjukskrivna. För här är man inte beredd (än) att skära ned på sjukvården i hemlighet och låta 93-åringar dö efter 8 timmars väntan på akuten, som jag nyligen läste om i svensk press.)

-

Den försvunna julskinkan

.




Migrationsministern dras med ännu större problem än en försvunnen julskinka. Han klagar över kostnader på 110 miljoner kronor per månad för personer som har fått avslag på sin asylansökan. Migrationsverkets förvar är fulla, så det är lite svårt att hålla koll på alla som ska avvisas. (Dessutom innebär det att de utländska tjuvligorna inte kan tas i förvar för kontroll av identitet, eftersom det enbart är just i dessa överfulla förvar som de teoretiskt skulle kunna förvaras - kom i ett annat inslag på TV4).
Varför det egentligen? Varför inte hyra andra förvar? Låna ett par celler på kort tid någonstans? Det ska ju vara på mycket kort tid för att sänka kostnaderna, eller hur?





Bl a säger han att dessa personer, som inte har rätt att uppehålla sig i Sverige, har rätt till en dagsersättning på 340 kronor, d v s drygt 10.000 kr i månaden. Varför har politikerna då beslutat om detta? Tryck från befolkningen? Personer som har fått uppehållstillstånd (kategorin flykting och anhörig, oberoende av om asylskäl finns) får annars detta belopp (enligt andra uppgifter 8.400 kr/månad plus ev. hjälp med köp av bohag) som introduktionsersättning under två år, men bara under villkor att de går på kurs (SFI). (Sen kan ju dessa få instegsjobb, där staten betalar 75% av lönen under två år, och det får ju varken personer som avvisas eller personer som har bott längre tid i landet.)

Socialbidragsnormen för vanliga svenskar och invandrare låg exempelvis år 2009 på 3.680 kr per månad plus hyra upp till ett visst belopp. Väljarna måste verkligen ha satt tryck på de folkvalda för att få igenom ett sådant beslut. Om man sedan tänker på att varje vuxen återvändare kan få 30.000 kronor (75.000 kr per familj) i återetableringsstöd är det verkligen värt besväret att söka asyl utan asylskäl. Synd att väljarna har tvingat politikerna att sätta upp sådana lockmedel.

Det är också väldigt konstigt att väljarna har genomdrivit en ny sorts pension, som riktar sig främst till utomeuropéer, vilken är svår att jämföra med de pensioner som den svenska befolkningen får.
Den heter äldreförsörjningsstöd. För att få detta ska man inte har några tillgångar som svenska myndigheter vet om och man ska på pappret vara över 65 år (då över 90% av de asylsökande dock inte uppvisar legitimation, måste myndigheterna lita på deras ord). I princip kan även svenskar få detta, men just nu är 2/3 av de 12.000 förmånstagarna födda utomlands.

Äldreförsörjningsstödet är på 4.831 kr plus upp till 6.200 kr i bostadstillägg, vilket är högre än andra grupper får. Dessa belopp är netto, d v s man betalar ingen skatt på dem och dessutom räknas de inte som inkomst. Alltså motsvarar det ca 16. 500 kr före skatt. Men eftersom det inte räknas som inkomst kan man få en del andra förmåner som inte andra pensionärer får. T ex behöver man inte betala för hemtjänst.

Garantipension får man bara fullt ut om man har bott 40 år i Sverige efter sin 18-årsdag. Den är på 7.600 kronor plus bostadstillägg, men skattepliktig.

Det är de två varianter pensioner som finns för personer som inte har betalat in tillräckligt i kassan. Men varför besluta om två olika system som är svåra att jämföra?



.

onsdagen den 22:e december 2010

Kurt Olssons julfirande

.
Så här firade Kurt Olsson och hans blandade damorkester jul i Biskopsgården 1990.





Det var de som stod för SVTs adventskalender det året och jag tror nog inte att det var så fruktansvärt att jag missade den (och så många andra kalendrar). Nu, 20 år senare, är den aktuella TV-kalendern däremot ganska trevlig. Sonen och jag har inte missat ett avsnitt hittills.

Biskopsgårdens töntimage (Kurtans fel, tror jag) har dock förändrats lite på 20 år. Numera låter musiken så här:




Förra veckan läste jag om barn som blivit skadade av svininfluensevaccinet, som det propagerades så väldigt för i Sverige. Idag stod det att det nog är bäst att ta vaccinet för epidemin är på gång. Okej...

En annan epidemisk sjukdom, som var utrotad i min barndom, men som fortfarande var mycket skrämmande någon generation tidigare, är TBC. I början av 90-talet varnades jag dock av barnens läkare för resistent TBC (som det inte fanns vaccin för), som hade kommit in i landet efter järnridåns fall. Många ryssar sades vara smittade. Troligen fick man sjukdomen i grepp, för nu har det varit tyst länge.

I Sverige har dock den resistenta TBC-varianten ökat under hela 2000-talet. Smittskyddsinstitutet går ut och varnar varje år, men TT och tidningarna är inte särskilt pigga på att ta upp detta. Det som verkligen skulle hjälpa smittade personer och personer som riskerar att bli smittade, skulle vara en hälsoundersökning av riskgruppen, vilken består av personer som invandrar främst från Somalia, där TBC är en folksjukdom. Istället för att hälsoundersöka alla personer som kommer från länder, där vissa sjukdomar är mycket vanliga (HIV, TBC osv), har undersökningarna av asylsökande minskat från 60 till 38 % på två år. Störst risk för att smittas har förstås familjemedlemmar, men även förskolor har ibland drabbats.

Ett helt annat tema, nämligen modern julmat: ICA-kuriren bjöd på läsarnas bästa recept, och jag fastnade för Gustafssons paté, vilken jag tog med till dansskolans knytkalas. Det är verkligen ett recept att rekommendera, men jag hade den betydligt längre i ugnen än det stod i receptet (och jag bytte ut den torkade svampen mot hackade, färska odlade, stekta champinjoner). Väldigt trevligt var det också med knytkalaset. Alla hade med sig olika maträtter och ställde fram dem på bordet. Och sen var det bara att ta för sig och bli överraskad, för oftast var det svårt att se vad som ingick i maträtterna. En rätt såg ut som söt pudding, men det var kryddiga mexikanska ingredienser i. Men det gjorde ingenting. Alla tog för sig utan en massa funderingar på kan-jag-äta-sånt för min diets-allergis-religions skull. Den ende som inte kom av matskäl, var en allmänt gnällig gubbe, som av princip inte äter efter klockan 16.00. Och hans fru.
I Sverige skulle nog hälften av deltagarna ha någon livsmedelsallergi i dagens läge, fast det var lika ovanligt med såna allergier för 20 år sen som det fortfarande är i Tyskland. Det är minsann konstigt.

.

tisdagen den 21:e december 2010

Svenskt julbord på tyskt sätt

.





Det är förstås bara på skoj.

Mindre rolig är debatten om terrorn. Nu tror jag inte att Sverige är varken mer eller mindre hotat än andra länder, där man har tagit in personer som inte riktigt har kunnat legitimera sig, vilka länder det nu kan vara förutom Sverige. Det är liksom en logisk följd och ingenting man kan göra mycket åt i efterskott.

Däremot minns jag mycket väl hur det var i mitten av 80-talet i Frankrike, när landet skakades av flera terrorattentat mot judiska institutioner och firmor. Bl a stängdes en mycket anrik bok- och pappershandel i Quartier Latin efter att de judiska ägarna hade drabbats minst två gånger av bomber. En annan gång hade jag tänkt gå på en judisk kulturkväll, men vid närmare eftertanke avstod jag p g a terrorhoten. Och tur var det, för byggnaden bombades. I varje fall tänkte jag då i min enorma naivitet: "det här kan aldrig hända i Sverige, för en terroristisk arab kan aldrig gömma sig bland massorna, utan kommer att synas på långt håll". Det var ju då det. Även om det inte känns som så förskräckligt länge sen.

Förresten kan det vara intressant att veta av vilka orsaker personer kan få obegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Det finns en ny blogg som har samlat migrationsverkets och migrationsdomstolens beslut. Därav kan man lätt ana att det säkerligen finns miljoner människor i hela världen som har lika stora skäl att få komma till Sverige, som de ärenden som har fått ett lyckligt slut för de beträffande invandrarna.

Naturligtvis kommer de ta med sig sina värderingar. I Sydsvenskan har man intervjuat unga muslimer om deras åsikter och det har tyvärr inte gått att få dem att ta avstånd t ex från stening av personer som har begått vissa brott, som i Sverige inte är brott, utan som man tvärtom uppmuntrar till bl a i skolans sexualundervisning.

När det gäller terroristen på Drottninggatan, läser man överallt om att han hatade Sverige dels p g a Afghanistaninsatsen och dels p g a ett klimat som tillåter Vilks och andra att uttrycka sig på det sättet de har gjort. Dessutom ska han överhuvudtaget ha hatat Sverige och svenskarna, enligt en brittisk vän. Lärde han sig att svenskarna är smygrasister och har skapat ett land med strukturell rasism genom att ta del av hemlandets medier eller kanske bara genom att läsa DN?

söndagen den 19:e december 2010

Fjärde advent

.




Så här ser det ut hos oss just nu. Det lustiga är att vildsvinen föredrar att stryka längsmed staketet. Man kan tro att de sitter i bur. I så fall är det en väldigt stor bur och ärligt talat skulle de nog ganska lätt kunna smita ut just nu när det sitter snö mellan rillorna i markgallret. Men de har nog inte tänkt på det. Den översta bilden är tagen hemma på vår gata i "stan".

Svenska fastighetsmäklare har gjort en undersökning om folks förtroende för dem och andra yrkesgrupper. Det var verkligen mycket ärligt av dem att inte låsa in resultatet i skrivbordslådan, men ännu sämre förtroende åtnjuter svenska journalister, nämligen 4 %. Köper folk verkligen bara tidningen för sportens och kungaskandalernas skull? Politiker fick hela 6 %.

.

torsdagen den 16:e december 2010

Edward Bloms julbord

Efter Hiltons deprimerande julbord (fast de ca 4 sillsorterna inklusive sillsallad var lika goda som när jag gör dem, förutom att de skurna i miniminibitar och var snålt tilltagna - gravlaxen var också okej, men resten kunde man glömma) blev jag så riktigt sugen på riktig svensk julmat. Till en början går det ju att avnjuta julbordet på film.





Det skrivs spaltkilometer i samband med självmordsbombaren i Stockholm. Dick Erixon hör till en av de få som skriver något läsvärt, nämligen Var finns de moderata muslimska ledarna? Intressant även artikeln i Dagen om Kristna - världens mest förföljda grupp, även om den nu inte direkt har att göra med detta tema.

Förresten gick Simon Wiesenthalinstitutet i veckan ut och varnade judar för att besöka Malmö. Det hade inte så mycket med självmordsbombaren som med Ilmar Reepalu att göra. Och Holland sägs inte heller längre vara ett land där judar kan bo tryggt.

I detta sammanhang kan man ju påminna om att en moderat tjänsteman på migrationsverket fick sparken för att han på sin privata blogg hade uttryckt åsikten att Israel skulle få existera. Visserligen gick han till domstol och fick rätt, men ändå. Här har Merit Wager skrivit om detta, men det går ju bra att googla efter flera källor. Det kunde ju provocera migrationsverkets kunder. För att migrationsverkets kunder ska må bra har man också anställt en del invandrare av lämplig bakgrund. Ävenså anlitar man ibland muslimska advokater för att företräda kristna asylsökande. Då spelar det ingen roll vad kunderna anser. Fast en del har klagat och fått en annan advokat. Och i sin tur har då advokaterna känt sig diskriminerade, som t ex Ismo Salmi som krävde skadestånd, när en egyptisk kristen man kände sig obekväm med honom som muslimsk advokat.

Intressanta samhällsfenomen kan man tycka.

.

onsdagen den 15:e december 2010

Små grisarna, små grisarna är lustiga att se

.


Fast den här svinaktiga familjen var inte alls pigg på att hamna på bild tillsammans. Vildsvinen i skogen är i o f s inte alls rädda för människor, men de har tydligen problem med små kameror och börjar springa åt alla håll och kanter när de får syn på en sådan. Det var i går det. Idag har jag varit ute och skottat ganska mycket, och mer lär det väl bli.

Dagens, eller kanske gårdagens artikel hittade jag på Newsmill, skriven av Aje Carlbom och den handlar om att terrorister inte alls är stackars fattiga outbildade perspektivlösa ungdomar, utan tvärtom välutbildade. Utanförskapet sitter i deras huvud. De har svårt att få ihop det västerländska samhället med familjens värderingar. Men är lösningen då att västerlandet anpassar sig till deras familjers värderingar? Det är ju frågan. Och en annan fråga är om man inte förstärker det psykologiska utanförskapet när man som ett mantra upprepar att ungdomar i förorten behandlas så illa av samhället och utsätts för utanförskap som de själva inte kan göra någonting åt. Analysen är hur som helst intressant att läsa.

.

tisdagen den 14:e december 2010

Julmustens segregerande verkan

.




Den här vackra musiken fick jag tips om från Barockbloggen.

I år har vi faktiskt tillgång till julmust. Jag köpte en flaska koncentrat för soda streamer i somras och blandar sedan ca 3 cl i en flaska bubbelvatten (0,75 cl), så blir sonen glad. Julmusten fyller hundra år i år och nu har även Expressen uppmärksammat detta i en, på internet, ännu mera uppmärksammad artikel, där man varnar för att julmust kan användas i politiskt syfte för att utestänga människor i främlingsfientlighetens tider. Detta kan dock motverkas genom att bjuda in andra att dela julmusten. Förresten såg jag att en del skolor påstår att de inte har råd att servera julmust till julbordet. Betyder detta att de avstår från att utestänga människor eller innebär det att de missar att tillfälle att bjuda in andra att dela julmusten?

Å andra sidan tycker jag nog att det är litet överdrivet att påstå att "julmusten ger svenskar en kulturell trygghet. Den ger oss identitet i det moderna samhället". Så svag identitet har väl inget folk att dess identitet måste bekräftas med julmust eller någon annan dryck, eller? Men Anna Burstedt, universitetsadjunkten i mat- och måltidskunskap vid Högskolan i Kristianstad, som helt politiskt korrekt påstår att julmust kan vara främlingsfientlig, fiskar nog i grumliga vatten, som man gärna uttrycker det i dessa kretsar. Att tala om "oss svenskar" är tyvärr något som tyder på ett vi- och dom-tänkande som statsminister Reinfeldt gärna säger. "Att det finns en grupp som skulle kunna definieras som svenskar... visar sig väldigt ofta vara svårt att definiera", uttalar han sig i riksdagen. Bland annat. Frågan om julmust är kulturellt viktig, segregerande eller sammanhållande är dock fortfarande inte besvarad. Det enda som är klart är att logiken haltar både här och där. Härmed har jag nu lyckats med en överledning till Sveriges mest logiska blogg, som i det länkade inlägget citerar några andra av Reinfeldts guldkorn, bl a att "Sverige är en del av världen".

Glad julmust!

.

måndagen den 13:e december 2010

Lucia och Luciabeslutet

.





Lucia var även med på vår julfest på lördagen och stod för det musikaliska programmet. Svenska kören är verkligen en tillgång för oss här i skuggan av Alperna. På söndagen gick vi till församlingens basar för att äta hemgjord prinsesstårta och beundra alla vackra juldekorationer. Visserligen träffade vi några gamla bekanta, men att sitta ner och dricka kaffe var inte att tänka på. Fullt som vanligt, tyvärr. Så vi åkte hem och åt upp resterna av "stollen".

I detta sammanhang lite information om:

Luciabeslutet 1989


Under andra hälften av 80-talet ökade antalet asylsökande, även av personer utan asylskäl, markant. Den socialdemokratiska regeringen ansåg att det inte kunde fortsätta så här längre och fattade den 13 december 1989 beslutet att begränsa asylmottagningen till enbart konventionsflyktingar och flyktingar med synnerligen starka skyddsbehov. Christina Rogestam, chef för invandrarverket, sade "Socialdemokraterna slog till bromsarna och markerade tydligt utåt, att Sverige inte var öppet för vanlig invandring". Efter det beslutet minskade antalet asylsökande.

Det här var inte särskilt uppseendeväckande, utan egentligen vanliga (socialdemokratiska) åsikter. Tage Erlander sade t ex 1965: "Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden." Varken på den tiden eller på 80-talet hade man kunnat tänka sig att motsättningar och krig som i Jugoslavien skulle kunna uppstå i Sverige. Den tanken är inte lika långt borta numera.

Under tiden hade folkpartiledaren Bengt Westerberg profilerat sig i flyktingfrågor. Palme hade inte velat diskutera frågan och därför var det (fp) som tog i temat. År 1991 vann de borgerliga partierna valet och Bildt blev statsminister. Westerberg hotade då Bildt med att spräcka regeringen om han inte fick som han ville i flyktingfrågan och därför revs Luciabeslutet upp. På invandrarverket hade Christina Rogestam och hennes medarbetare stora problem att reda upp följderna av detta nya beslut. Till slut sade hon upp sig. SIFO gjorde 1990 en undersökning om befolkningens inställning till invandring och det visade sig att 54% ville ta emot färre och 13% vill inte ta emot några flyktingar alls. Större delen av (fp)s sympatisanter var också emot Westerbergs politik. Därför hade partiets sympatisanter krympt från 1988 till valet 1991. Westerberg hade fått 9,1% av rösterna och kunde trots detta förändra Sveriges invandringspolitik till det den är idag, särskilt som massmedierna sedan dess har fastslagit att alla andra åsikter är oacceptabla.

Idag har nästan inga som söker asyl passhandlingar att förevisa, eftersom man kan söka asyl inne på svenskt område, inte nödvändigtvis vid gränsen, t ex på flygplatsen. Det finns många orsaker till att man inte visar legitimation, bl a därför att man är någon annan än man påstår. I själva verket vet de svenska myndigheterna inte vem man släpper in och ger permanent uppehållstillstånd. Här en artikel i Expressen.

Apropå "oacceptabla" har Reinfeldt kommit med mycket starka ord (?) om terrordåden i Stockholm. Med svenska politikers oengagerade släpande tonläge deklarerade han efter ett halvt dygns betänketid att det som har skett är "oönskat och oacceptabelt".

.

 

söndagen den 12:e december 2010

I hans fönster hänger julgranssaker...

.



... hästar, grisar och pepparkakor.

Varför hänger vi upp äkta eller fejkade pepparkakor i julgranen? Eller julgranskulor? 
Ja, det sista visste jag redan. Julgranskulorna symboliserar äpplen som hängde i kunskapens träd i Paradiset. Men grisen? Här har det blivit en viss blandning av hednatid och kristendom. Grisen Särimner som slaktades och åts upp varje dag, för att återuppstå nästa, ligger ju bakom hela julbordet med korvar och skinka. Fast egentligen var det oblater som man från början hängde upp, d v s en påminnelse om Kristi lekamen. Sen blev det klostrens kryddade kakor och i Sverige blev det snabbt grisar och bockar, eftersom man inte tänkte så noga på innebörden.

Skolinspektionen har varit väldigt på bettet. Först var de i en friskola i Höör och upptäckte att kemiböckerna inte var genuscertifierade och inte heller äkta mångkulturslitteratur och dessutom så gamla som från 90-talet, så det var nog alldeles för mycket fakta i. Sen var de i den moderate riksdagsmannen Waberis skola och hade en del andra klagomål, som stod i GP, men bara i papperstidningen, fast här är den inscannade artikeln. Det är ganska många som har klagat (om man tänker på att föräldrarna frivilligt skickar sina barn till en muslimsk skola) på ganska allvarliga saker. Och helt säkert inte lämpliga att stödja med svenska skattepengar. Kritiken står i artikeln. (Förutom den där nämnda personalresan till Turkiet, påstås det på andra ställen i internet att lovande Waberi-elever kan få en bonusresa till Saudi-Arabien. En av dessa f d mönsterelever dömdes nyligen för terrorbrott. Han togs dessutom i moskén som är integrerad i skolan.) Hur länge ska Moderaterna sopa sin riksdagsmans inställning under mattan? Även Centerpartiet hade ställt upp en sharia-förespråkare på valbar plats, men när Maud Olofsson informerades, blev han faktiskt kickad. Att Moderaterna fattade ett annat beslut är väldigt beklagligt. Waberis åsikter hittar man f ö i intervjuer på you-tube. 

Idag tände vi det tredje ljuset i advensstaken och läste på nyheterna om terrordåden i Stockholm. Lyckligtvis var det tydligen ingen som blev skadad utom självmordsbombaren själv. Eller har jag missat något? Kallbergs artikel om gårdagens terrordåd är f ö mycket läsvärd.

.

lördagen den 11:e december 2010

Säkraste kommunen

.

Ja, listan över säkra kommuner som nyligen kom ut verkar lite väl konstig. Här har man visst blandat våldsbrott och benbrott ganska vilt. Malung och Skara låg väldigt risigt till t ex. Sala var bäst. Och Götene kunde skryta med sjuttonde plats.




Det här ser väl idylliskt ut. Men tyvärr begås närmare 86.000 våldsbrott i Sverige på ca 9 miljoner invånare. Då räknas nog inte sådana "möten mellan människor" som Expressen kallade en ung mans misshandel av ett äldre par på en handikappsparkering i Landskrona. Att kvinnan t o m dog var bara "vållande till annans död" och inget våldsbrott. Och det sägs från bl a sjukvårdens sida att ungdomar inte ens anmäler misshandel, eftersom man får räkna med sådant om man är ute om nätterna. Dessutom kan gärningsmännen hämnas när de får reda på offrets namn i de offentliga domstolshandlingarna.




Det här ser också idylliskt ut. Bayern har 12,5 miljoner invånare och här begås 21.000 våldsbrott. Då ser man inte heller mellan fingrarna med misshandel.

Merit Wager, finsk-svensk debattör undrar varför Sverige accepterar allt våld. Det är inte bara brandmän och poliser som misshandlas, utan även sjukvårdspersonal, arbetsförmedlare och brevbärare som drabbas.

.

fredagen den 10:e december 2010

Frau Perchta - Frau Holle - Frigga - Lucia

.


I år köpte vi den här lilla masken av Perschten. Det är Fru Perchtas ena ansikte. Det andra ansiktet är djävulsmasken. Fru Percht är en keltisk variant av Frigga och Fru Holle, och många av myterna om henne förekommer även i berättelserna om Lucia. Troligen finns det ett samband med att Lucia i den julianska kalendern firades den kortaste dagen på året.

Perchta bestraffar lättja och frosseri, men belönar flit och hjälpsamhet. Den som vill läsa mer, kan ju gå in på tyska wikipedia. Fru Holle är den sagofigur som står i fönstret och rystar sitt duntäcke så att fjädrarna flyger - snöar. Vi hade en gång en granne som brukade stå och vifta med sin badrumsmatta, eller ibland med dammtrasan, i fönstret ganska ofta och när vår dotter var liten pekade hon en gång upp mot henne och ropade: Titta, Fru Holle!

Apropå det snöar det ganska friskt idag.

Många intressanta svenska bloggar har sitt ursprung av att författarna kan jämföra olika samhällsfenomen med olika länder, antingen de nu bor utomlands eller har utländskt ursprung. För några dagar sedan listade Kallberg det som han tyckte var speciellt i Sverige om man utgår från ett utländskt (amerikanskt) perspektiv. Man måste ju inte hålla med om allt, men listan är tänkvärd. Mycket av det som i Sverige anses vara lagom och det enda rätta, ses utanför gränserna som ganska extremt. Just nu är det förstås Assanges s k våldtäkt som får utländska betraktare att lyfta på ögonbrynen. Annars vet man ju inte så mycket om Sverige utomlands och utlandskorrespondenterna i Europa har ett ganska positivt intryck, eftersom de tydligen mest skriver av DN. Däremot finns det en hel del kritik på andra sidan pölen.

En extremt kritisk röst lever delvis på Cypern, och även om det hon skriver är ganska häftigt, så finns det ofta något tankeväckande i hennes enorma mängd av inlägg.


.

torsdagen den 9:e december 2010

Habergoaß - Julbock

.


För ett par år sen köpte vi den här figuren av perschten (alt. perchten - inte ens på sin hemsida kan trollen bestämma sig för vilken stavning som är den rätta) och den föreställer en habergoaß. Det är en läskig typ som motsvarar julbocken. I o f sig tycker jag inte att utseendet är särskilt bockaktigt, men huvudsaken läskig och så ska den ha en säck på ryggen som den kan stoppa barn i.

Från barn till gamla:
DN rapporterar om att anmälda åldringsbrott i Stockholm var 16.000 år 2009, men att bara 444 gick till åtal. Det är knappt 3%. Ganska liten risk för brottslingarna att åka fast, tydligen. Men hur stor risk är det för en åldring att drabbas? En överslagsräkning: Storstockholm har ca 2 miljoner invånare, men bara 14% är över 65 år, d v s 280.000. 16.000 brott motsvarar då knappt 6 % som drabbades förra året. Fast man ska nog tillägga att 65-åringar knappast räknas som åldringar nuförtiden och är så lätta att lura skjortan av.  Det är nog de riktigt gamla som råkar riktigt illa ut och troligen inte bara en gång, utan flera på sin ålders höst. 

Vid en sökning på internet ser man att inte alla brott mot äldre personer registreras som sådana och någon statistik över hela landet hittade jag inte. Däremot verkar en väldigt stor del av de dömda tillhöra "internationella ligor" från Östeuropa, ofta kvinnor som påstår sig komma från hemtjänsten.

I detta sammanhang kan man ju notera att både Stockholms och Köpenhamns hemlösa har klagat över att "det inte fanns någon plats i härberget", därför att det används som gratis pensionat av personer från Östeuropa och även av personer som fått avslag på sin asylansökan och därför uppehåller sig illegalt i landet. Den danska socialministern sade i ett pressmeddelande att härbergena inte är tänkta som vandrarhem. Det är dock inget tema för svenska tidningar. Frågan är också om det finns ett samband mellan åldringsbrotten och den subventionerade pensionatsverksamheten. Någonstans måste ju ligorna bo under sina arbetsinsatser som falska hemsamariter.

Hur som helst: 16.000 brott mot äldre personer bara i Stockholms län är ganska häftigt. Det är också ganska häftigt att bara en bråkdel blir uppklarade, och tyvärr kan det locka ännu fler lycksökare till landet. Jämfört med detta är en Habergoaß harmlös.

.

onsdagen den 8:e december 2010

Lussekusar

.



I år blev det en annan modell än de gamla vanliga s:en. Någonstans läste jag att det här är en mycket traditionellare lussebulle. Man rullar ut en ca 18 cm lång rulle (det stod i receptet att det blir ca 45 bullar, så jag delade degen i 4 x 10 bitar för att göra det enklare), skär jack i båda ändarna och rullar in dem utåt med ett russin i mitten.

Sen har nu tyska medier och politiker blivit ganska glada efter Pisa-undersökningen. Inte jätteglada, för de har pretensioner att komma upp i samma nivå som Finland och Sydkorea, men ganska glada. Det är visst de sämsta eleverna som har blivit bättre och det är ju glädjande. Nu skiljer det en hel del mellan olika tyska skolsystem och förbundsstater, kan man väl utgå ifrån. Bayern har hittills legat mycket högre än Berlin och Hamburg t ex.

Svenska politiker och företrädare för lärarna verkar mindre glada, då elever, som bor i Sverige, har fått sämre resultat sedan förra gången, vilket även det var sämre än tidigare. Vad det beror på diskuteras på Flash-back.

Det kan ju kanske vara en aning svårt att få bra skolresultat, när det är vissa elever som styr och ställer i skolan, och inte längre läroplanen och skolans personal, som i Angered t ex.
.

tisdagen den 7:e december 2010

Medeltida julmarknad

.


Igår eftermiddag gick vi i regn och slask till den medeltida julmarknaden och tittade lite, drack het dvärgdricka, men inget drakblod, och avstod även från den helstekta grisen på bilden. Det är en jättemysig marknad och särskilt på kvällar och helger är det lite mera på gång.

Jag såg att det fanns några fler debattartiklar på Newsmill om julens avskaffande i samband med DOs utspel, här och här. Det är ju så att man inte måste avskaffa en kultur för att kunna utöva en annan. Det går hur bra som helst att vara med på Perschtens upptåg och nästa dag fira Lucia. Apropå mångkultur så var vi nyligen på operan och pratade i pausen med några anställda. Både det enkla fotfolket och sångare, orkestermedlemmar och balettdansare kommer från snart sagt alla länder på jorden, ja, utom den kategori som i Sverige brukar kallas för mångkultur. Den sitter inte heller i publiken. Inte heller är den med på några bayerska fester, där japaner och amerikaner utan hämningar springer omkring i dirndl och lederhosen. Annars är nog alla folkslag med på alla fester. D v s personer som har en kultur som tillåter både musik och bildkonst, och som är öppna för litteratur och t o m översätter böcker till sitt språk.

Det finns ju ingen orsak att utplåna sin egen kultur för att inte stöta sig med någon. Nalin Pekgul berättade en gång att när hon och hennes familj kom till Sverige var det precis före Lucia och även om de inte visste riktigt vad Lucia innebar, satte de direkt igång och organiserade ett linne till Nalins systers dagislussande. Det är inte riktigt så självklart numera i vissa svenska städer.

.

måndagen den 6:e december 2010

Andra advent

.
Nu är det verkligen inte långt till jul. Trollen har varit här och härjat och mulat sonen med snö.
Men bara lite.


Perschten kallas de och de ser verkligen läskiga ut. Det är egentligen en uråldrig sed, men den har varit utdöd bra länge och återupplivades för några decennier sedan. Från början handlar det väl om att skrämma de onda makterna under årets mörkaste tid. Precis som lussegubbarna och lussegummorna på den tiden som Lucia inföll på årets kortaste dag. Därför var det en natt som man var ute och härjade på. Sen på 1700-talet kom någon västgötsk turist i kontakt med de trevliga Christkindl ute i Europa och pysslade ihop en egen ny sed. De fräcka lussefirarna förvandlades till en snäll Lucia med ljus i håret. 

Och Lucia träffade vi redan igår på svenska körens fantastiska konsert i Kreuzkirche, som var proppfull som vanligt. Tyvärr var det så lång kö till lussebullarna att sonen inte stod ut och hellre ville åka på julmarknad, men sen upptäckte han att då skulle vi få byta tunnelbana både dit och hem och förresten var det redan sent och risk för att missa TV, så då åkte vi hem istället, utan varken svensk eller tysk glögg.

En annan (ibland) trevlig julsed är adventskalendrar. I år har vi börjat titta på SVTs julkalender och den är faktiskt ganska mysig. Det har inte stått särskilt mycket om den i tidningarna, varken gott eller ont, vilket förvånade mig, eftersom julkalendern brukar vara något att kommentera. Den kanske ska ignoreras i år för att den inte är progessiv eller så. Sedan 1971 heter adventskalendrar julkalendrar i Sverige. Dels passade man på att få bort begreppet advent (ett tydligen onödigt och alldeles för komplicerat religiöst ord) och dels kunde man få en TV-kalender i exakt 24 avsnitt som skulle gå att återanvända ifall så önskades något annat år. Att fastetiden advent är för svår att förstå för svenska barn är ju klart. Det är mycket lättare att förstå den nya svenska seden (som den kallas i olika tidningar) ramadan.

Idag är det också Nikolausdagen. Alla snälla barn får en liten present. Även barn som är lite större. Vi beställer dock ingen riktig Nikolaus med Knecht Ruprecht och det har vi aldrig gjort, för de har tillräckligt med att springa omkring i katolska hem. Men en gång var vi hemma hos en familj som hade beställt besök och de kom in i full montur och viftade med rökelse och delade ut presenter och höll ett litet tal. I alla fall biskop Nikolaus. Hans dräng Ruprecht har ju aldrig kunnat uppföra sig ordentligt. Hos bekanta gav han sig en gång på gamla farmor med riset så att barnen höll på att dö av skräck.

Apropå julen, borttagandet av begreppet advent och DOs utdelande av decemberpresenter till personalen. Här en läsvärd artikel från Newsmill.

.


fredagen den 3:e december 2010

Mats Tunehag om religion och integration

.

Häromdagen läste jag i en svensk blogg att Münchens föredömligaste imam, som alltid visas upp som ett exempel på ett lyckat samarbete mellan religionerna, och som förra veckan höll ett företag om icke-våld på katolska universitetet, med högrangiga andäktigt lyssnande politiker, som justitieministern, nu har blivit häktad för att ha brutit otaliga ben i kroppen på en av sina tre fruar. Det länkades till ett par bayerska kvällstidningar och till BR. De flesta liknande fall brukar inte basuneras ut i pressen, t ex att en imam låg bakom Kaninmannen och de andra försäkringsbedrägerierna i Halland.

En annan bloggare skrev om kollisionen mellat kulturer med stor respektive liten tillit. Svenskarna har länge haft en stor tillit till staten, till omgivningen, till att man är ärlig och inte fuskar. I Mellanöstern har man nästan ingen tillit till någon. Man utgår från att alla är ute för att lura en och man kontrollerar alla i familjen strängt för att de inte ska komma åt att göra något som inte anses vara rätt. Om alla andra fuskar, så har man själv rätt att ta sig det man vill ha, för det finns ingen rättvisa. Så är det inte konstigt att man tar med sig dessa tankegångar när man flyttar till ett annat land. Men tillitskulturen har inte velat tro att sådant existerar. Nu börjar det bli uppenbart för dem som läser nyheter på internet.

(Icke-)tillitskulturen handlar inte bara om pengar. Det handlar också om makt och att var och en står sig själv och sina nära närmast. Man hör ofta att "man måste ju lita på att de följer svenska lagar" när det gäller ifrågasättande av myndighetspersoners lojalitet. Det gäller både svenskar som ger kompisar företräde i upphandling av byggprojekt och invandrare på migrationsverket som ger asyl till personer med samma religion. En svensk moderat migrationsansvarig blev av med jobbet för att han ansåg, precis som svenska staten officiellt, att Israel ska få existera, och skrev om detta på sin blogg. Det kunde provocera migrationsverkets kunder, tyckte generaldirektören, och för övrigt var det "apart" att både vara moderat och arbeta där. Visserligen överklagade den avskedade och fick rätt, men i det här fallet ansågs det tydligen inom migrationsverket att han hade fel lojalitet. Men till vem är en tjänsteman skyldig lojalitet?

Den kände göteborgske islamisten, rektorn och moderate riksdagsmannen (d v s en av våra lagstiftare) har säkert också sina problem med lojalitet till värderingar (svenska, resp. muslimska). Det finns samvetskonflikter. Men det finns också möjligheten att personer helt enkelt bara utnyttjar samhällets naiva tillit för sina egna syften. Det kan vara okej att ljuga för den goda sakens skull, anser en del. Ändamålen helgar medlen, är en åsikt som finns både här och där, både bland dem som blockerar salladsbarer tills de går i konkurs, dem som eldar upp skolor för att visa på sitt utanförskap eller makthavare som medvetet undanhåller befolkningen fakta (antingen det nu gäller att landet ska få en ny grundlag eller vad vissa saker i samhället kostar, eftersom man inte får ställa grupp mot grupp, utan hellre omfördelar resurser i smyg).

I Världen idag har Mats Tunehag skrivit en läsvärd artikel om att man bär med sig sina värderingar vart man än flyttar och att man måste vara medveten om detta. Personligen anser jag att det har blivit långt emellan de läsvärda artiklarna i Världen idag. Tyvärr har tidningen för redan ganska länge sedan blivit av med chefredaktör Carin Stenström och det märks. Nu är det visst nya förändringar på gång igen. Vi får väl se om de är till det bättre.

En annan bloggare som alltid skriver väldigt informerade nyheter, bl a om migrationsverket och pressens naiva eller kanske vilseledande inställning är Merit Wager.

Tillitens dagar är nog räknade även bland den svenska befolkningen. Korruptionsskandalerna har blivit flera och många politiker vet inte ens vad risken är med att ta emot gåvor och varför det är olämpligt att ge koncession på t ex hem för ensamkommande eller omhändertagna ungdomar till sina egna kompisar. Förr-i-tiden-politikerna ville ju inte ens behålla statens pennor efter att de avgått, eftersom de bara var till för tjänsteärenden. Den ärligheten är nog borta för gott.

I Tyskland har det nog aldrig funnit någon sådan riktig naiv tillit. När det gäller pengar, brukar det finnas någon inbyggd kontroll. Skattefinansierade privata institutioner är inte av samma sort som i Sverige, som kan göra vinst genom att spara på utgifterna. Exempel från skolan: En del privata skolor drivs utan vinst av kyrkan t ex för att staten inte driver dem, ofta handikappsinrättningar. Där får institutionen mycket noggrant uträknade bidrag, som kontrolleras. Andra privata skolor är verkligen privata, dyra institutioner. De får visserligen statliga bidrag, men det mesta betalas av kunderna (föräldrarna) och om de gör en vinst, så är det inte först och främst av skattepengar. Man kan inte bli rik på att driva en assistansfirma, ett flyktingshem osv. Det kan bara hända när tilliten är större än förnuftet.


.

torsdagen den 2:e december 2010

Köttbullar i ugn

.
Det finns flera förslag recept med förslag på ugnstemperatur osv, men hittills har inget av dem jag har testat varit riktigt optimalt. Idag försökte jag mig på ett nytt förslag och då blev köttbullarna trevligt bruna och knapriga ovanpå (och naturligtvis genomstekta också). Ugnen ska vara på 250 grader. Först steks köttbullarna på lägsta falsen i 9 minuter, tas ut, vänds och steks i mitten av ugnen i 5 minuter, skakas eller vänds och steks 3 minuter i taget högst upp och vänds däremellan tills de får rätt färg.

Sen var det där med rätt kryddning. Jag vill gärna ha lite mera spännande smak på köttbullarna. Kryddningen var visserligen bra, men inte tillräckligt stark. Nästa gång ska jag nog dubbla kryddmängden.
Basreceptet tog jag i Vår Kokbok (tredubbel sats så det räcker hela julen):

1,2 kg blandad ekologisk köttfärs
2 finhackade, stekta lökar
4 krm peppar (fyra sorter)
2 msk farinsocker
3 tsk salt
2 msk fransk senap
3 ägg
12 msk ströbröd och 3 msk potatismjöl blandat med 4,5 dl mjölk

1 krm vardera av nejlika, kanel, spiskummin, koriander och ingefära.

I ett recept jag såg på nätet hade man i riven färsk ingefära och jag tror att det nog kan bli gott. Nu hade jag ju precis varit och handlat (och spontant köpt köttfärs till julköttbullarna när det nu fanns ekologisk blandad) och hade ingen lust att ge mig ut igen.

I ett annat recept på nätet (för uppiffning av köpta köttbullar) föreslogs att man värmer upp köttbullar i smör, smaksatt med 1 krm kryddpeppar, 1 krm nejlikor och 1 krm kanel. Det är ju en tanke tills när det blir dags.

Och varför steka i ugn? För att slippa att fettet sprutar runt hela spisen och osar i hela huset. Mindre jobb dessutom.

.

onsdagen den 1:e december 2010

Första luckan på adventskalendern

.

I år blev det ingen adventskalender med små presenter i. Idétorkan har tilltagit för varje år och nu när sonen inte ens går i skolan längre, känns det lite meningslöst med pennor och suddgummin, så jag köpte en ekologisk chokladkalender istället. - Och vad var det i första luckan? frågade jag. - 3,1 gram choklad svarade sonen. Ska kanske kolla om SVT har någon sevärd adventskalender i år. För några år sen brukade vi titta på en del avsnitt på SVT Play, men det kan inte ha varit så särskilt bra, för jag minns inte ens vad det handlade om. Teskedsgumman är i alla fall oslagbar. Tysk TV har ingen adventskalender, så vitt jag vet, men det finns så många kanaler att jag har förlorat överblicken och i princip gett upp TV-tittandet.

.