Världen Idag skriver
...ett friskhetstecken i debatten, som dock som vanligt har kommit att handla om hur man ska behandla symptomen och inte sjukdomen.... När Utbildningsradion i veckan presenterade ”Sex på kartan”, en nyproducerad tecknad film i sexualkunskap, får man en liten hint om vad UR:s utbildare tycker är viktigt i skolan. I stället för en extralärare som ska hjälpa till med matteläxan, dyker en ung engagerad kille upp och börjar lära ut handfast sexualkunskap till de törstande ungdomarna... För samtidigt som skolan dras med sina problem, får vi ständigt höra hur svenska barns psykosociala hälsa stadigt försämras.
Som vi ser diskuteras ständigt hur bra eller dålig skolan är. Här kommer ett kuriöst exempel på ett skolarbete, som jag hittade på Familjeliv:
hej, hållerpå med ett skol arbete i svenska som handlar om ungdomars språk, och vuxnas språk, och även svordommar. Någon som vet någon proffessor eller någon som vet språk i närheten av falun som man kan intervjua?
om inte.. Vuxna, hur tycker ni undommarnas språk har utväcklas till?
Hur andvänder vi svordommar? Hur andvände NI svordommar?
som skälls ord eller bara dör att förstärka det ni pratar om?
Hur ser ni skillnaden hur en ungdom pratar med en ungdom, eller en ungdom pratat med en vuxen?
tvärtom, hur ser ni om en vuxen pratar med en ungdom, eller en vuxen till en vuxen?
äre några skillnader nu, sen förut i språket?
Hur skulle era reaktioner vara om en 16 kom fram och sa '' Hej hora, läget?'' till er?
Hur skulle era reaktioner vara om en lika gammal kom fram och sa '' Hej, men hur ståre till, gunnar?'' med en mer vuxen och sofistikerad röst?
Tack i förväg :)
Skulle det inte vara tänkbart att ge eleverna grunderna i stavning och låta dem läsa en eller annan bok istället för att syssla med ovanstående frågeställning?
Har Lagos (s) i Södertälje kanske rätt med sin åsikt att irakiernas utbildning är bätte än svenskarnas? Här spetsade en kommentator till uttalandet ordentligt:
- Det är helt otroligt när Lagos hävdar att Irakierna i Södertälje är mer utbildade än svenskarna. - Utan att ens fatta det själv så hävdar Lagos att Saddam Hussein hade ett bättre och överlägset utbildningsväsen än vad Sossarna i Sverige själva byggt upp under 50 år. - Aldrig har väl det svenska utbildningsväsendet fått en så välriktad pungspark, och då inifrån.
Är eleven kanske en framtida akademiker av den sort som beskrivs på Tradition och fason?
Vad ska alla dessa filmvetare, högskolejournalister, statsvetare och kulturgeografer göra hela dagarna? Vad ska de arbeta med? Vem ska anställa dem? I några fall lyckas dessa sysslolösa akademiker tvinga till sig jobb. Vem är det som vill att det anställs genuspedagoger runtom i kommunerna? Jo, genuspedagogerna!
Det gäller minsann att skapa jobb till alla dessa akademiker. Norra Skåne skriver: Fem ensamkommande flyktingbarn ska Östra Göinge kommun ta hand om nu i år. ...Sådan här verksamhet kräver ganska stor personal. Den ger också nya jobb åt flera personer.
Ungefär sju årsarbetare - nio tjänster - handlar det totalt om. Både behandlingspedagog, fritidspedagog och socialpedagog behövs.
De här personerna, precis som de firmor som driver hemmen och de som jobbar som tolkar, gode män, SFI-lärare och så vidare, behöver en aldrig sinande ström av s k ensamkommande barn för sin utkomst. Allt fler akademiker utbildas i icke-produktiva ämnen och förväntar sig någorlunda välbetalda, skattefinansierade arbeten...
Och därför får man inte vara så kritisk till vem som är ensamkommande, eller flykting. Migrationsverket själv uppger att bara 5 - 10 % av de asylsökande har flyktingskäl. I de fall de får avslag av handläggarna, brukar migrationsdomstolen rätta till beslutet. Här står det t ex om en ung man, som t o m av migrationsverket kallas ankarbarn och som ensamkommande återförenas med sin mor och fem syskon, vilka dock inte på länge har bott i sitt farliga land, utan i Iran, där de inte förföljs. Men vad spelar det för roll?
När de väl kommit (vem betalar resekostnaden?) är försörjningen för några "omsorgsakademiker" tryggad ett tag till.
.
