Destruktiv politik hotar pensioner och företag

.

Har svenska kommuner samma skuldsituation som Grekland? Nätsidan e.24 skriver i artikeln Kommuner hotas av pensionsbomb Sveriges kommuner har en sammanlagd pensionsskuld för sina anställdas pensioner fram till 1998, den så kallade ansvarsför bindelsen, på 156 miljarder kronor. Denna pensionsskuld behöver inte redovisas i kommunernas balansräkningar trots att skulden är verklig och betydligt större än de pensionsskulder efter 1998 som kommunerna måste ta upp. Men Sveriges kommuner och landsting (SKL) förklarar under rubriken Anställda behöver inte oroa sig över pensionen att det inte är så farligt. Dagens Samhälle har listat upp hur mycket som Sveriges kommuner har sparat till pensioner. Linköping ligger i topp. Men mängder av kommuner har inte sparat någonting alls. Hans Jensevik varnar att kommunerna riskerar att bli nästa finansiella bubbla. 1986 bildades finansbolaget Kommuninvest, som nu har 250 kommuner och landsting som medlemmar. Syftet var att få billiga lån. Många kommuner klarade inte att sköta sig. Ockelbos skulder steg från 40 miljoner år 1994 till 230 miljoner år 2009. Här en kommentar under rubriken 24 kommuner i djup kris - här är skräcklistan. En del kommenterar direkt att det mest rör sig om sossekommuner och att det är därför Uppdrag Granskning aldrig skulle undersöka problemet.

En kommentator anser att kommunerna prioriterar äventyrsbad och arenor framför kärnverksamheten. Centerpartiet i Söderköping vill ha en båtlyft för 260 miljoner kronor för att locka turister till Göta Kanal. En annan säger att Göran Persson lade över statlig verksamhet på kommunerna för att staten skulle få en bättre ekonomi. Men kostnaderna har bara tillfälligt gömts på det sättet. Kommunernas lån räknas ju inte med i statsskulden. Är det därför Sverige har en så bra ekonomi på pappret?

Lena Holfve skriver om att inget parti har någon företagspolitik och att jobben bara rinner ur landet. Dessutom är skatteverkets inställning så destruktiv att risken för företagare att bli knäckta är stor. Här en bok, kallad Skatteprocessen hotat rättssäkerheten, som jag hittade här. Bloggaren skriver också mer om omvänd bevisföring hos myndigheterna. Brottsligheten är förstås också ett stort problem. I dagens SvD skriver man om att toppchefer får livvaktsskydd. I ett annat sammanhang läste jag en spydig kommentar att många politiker har investerat i säkerhetsbranschen, som expanderar stort p g a dagens politik.


Det här med att inget parti har någon företagspolitik slog mig med en gång när jag såg svt-dokumentären 100 dagar om SD, när Hamilton (fp) anklagar SD för att inte ha någon jobbpolitik. Någon vettig jobbpolitik har väl inget annat parti heller. Lite avdrag hit och dit eller att se till att den offentliga sektorn anställer mer, alternativt att privata företag betalas med skattemedel för att göra samma saker. På Flashbacks forum anser man att filmen är tänkt som en kampanj mot SD och det är ju möjligt. Men hur kan någon tycka att de andra partiernas företrädare är sakliga och förnuftiga? Reinfeldt skulle aldrig ha en chans i något annat land. Hur kan personangrepp och osaklighet anses vara något positivt? Sen undrar ju jag vad tanken är med att visa klasser där det bara finns en enda "svenne", som på skolgården får uttala sig att det fungerar ganska bra efter att hon hade bevisat att hon bara var halvsvensk och därmed ingen rasist. Eller varför flickor i slöja tror att någon vill tvinga dem att äta fläsk?

Mina barn har också gått i skolor med nästan bara invandrare i södra Tysklands näst mest beryktade höghusområde, vilket tydligen inte alls går att jämföra med svenska utanförskapsområden. Men den mångfalden har bestått av barn från mängder av kulturer, även om turkarna var flest. Den svenska mångfalden beskrivs som "bara Mirjam bär ingen slöja". Och som vi vet efter de senaste dagarnas rubriker klarar inte ens 70 % av niondeklassarna i dessa skolor den svenska skolans lågt satta krav.

Japaner är egentligen ganska öppna för andra kulturer - så länge som de får välja den frivilligt. Överallt i världen sitter japaner i orkestrar. De älskar europeisk klassisk musik, de tycker att det är häftigt med gamla slott och gillar att klä sig andra länders folkdräkter och ibland blir de disneynördar eller något annat. Men de vill inte att de andra kulturerna ska ändra på den japanska livsstilen på hemmaplan. Här är en mycket intressant artikel om det japanska samhället.

Integrationsminister Ullenhag har f ö skrivit en politiskt korrekt debattartikel som sågas totalt av Merit Wager under rubriken Integrationsministern slår floskelrekord.


.