Skola och utbildning

.

Det har kommit en del åsikter om skolan på sista tiden. Maud Olofsson tycker att eleverna ska sätta betyg på lärarna och en kommission, som initierades av Jan Björklund, anser att det ska gå att överklaga betyg på eleverna, men det motsätter sig samme Björklund.

Idag skrev SvD om att många elever på de s k yrkesförberedande programmen går direkt ut i arbetslöshet. Åsa Carlsson - liberal skriver Ännu ett vuxensvek som får blodet att koka. Från Svensk Näringslivs sida hade man påpekat att Elever och föräldrar behöver få bättre information om hur eleverna klarar sig efter färdig utbildning. Åsa Carlsson: Om du inte själv är en del av skolvärlden eller har barn i högstadie/gymnasie så antar jag att du tagit detta som självklart, men tyvärr är så inte fallet. Nej, i skolans utvecklingssamtal så lyfts det fram att det viktigaste är att mina barn trivs... Kanhända är vi fortfarande ett välfärdsland med stort socialt skyddsnät, men de som går i högstadiet nu ska förhoppningsvis verka på arbetsmarknaden i 50 år till (troligen ännu längre). Och hur tror vi att deras yttre förutsättningar ser ut då?


Bloggaren på Pluraword anser: Det blir bara ett omsorgsträsk... Tidigare var ju skolan kopplad i kedjan arbetsmarknad, utveckling, utbildning. Dit ska, enligt min meing, skolan återkopplas. Skolan har fjärmat sig från de värden som bygger på att skapa bildning och välfärd. Det tydliggörs i en debattartikel på Brännpunkt i dagens SvD. Där gymnasievalet kan leda till en garanterad arbetslöshet efter genomgångna studier.


Det viktigaste är, som Åsa Carlsson skriver, att de vuxna tar sitt ansvar. Barn kan inte veta vad de ska välja i den åldern. (Jag återkommer till det temat senare. Nu har jag i alla fall samlat några punkter från Winterhoffs senaste bok och tillfogat länksamlingen om uppfostran.)


Dessutom har friskolorna återigen varit i fokus. I Stockholm har det visat sig att en muslimsk skola har tagit emot bidrag, men inte haft verksamhet (SvD), eftersom de två kontrollanterna inte har besökt så många av de 200 skolorna. En spydig kommentator påstod att det är ju inte så lätt, eftersom de måste sitta i konferens, ha två timmars middagsrast, två entimmes fikaraster och någon timmes privat surfande på arbetstid. Och ärligt talat, de skulle faktiskt kunna besöka en skola om dagen för att åtminstone se om det finns tecken på behov av en grundlig kontroll.

Nu ska ju i alla fall Waberis muslimska skola i Göteborg kontrolleras, efter flera anmälningar. På Flashback har forumdeltagarna gjort sig lustiga över Römosseskolans ordningsregler, som börjar med:

Under skoltid i Römosseskolan är det förbjudet att:
kasta sten
slåss med pinnar
slå varandra
sparka varandra
spotta på golvet 


Bara det ringer ut, så är det fritt fram att kasta sten och sparka, verkar det som.


Sedan har de jämfört med ordningsreglerna på den kristna Vasaskolan, som inte verkar ha lika stora problem.

Ännu intressantare tycker jag nog att schemat är. På friskolan Vasaskolan har eleverna betydligt fler ämnen och jag skulle gissa att de motsvarar den svenska läroplanen. Och dessutom har de 40 minuter kristendom i veckan. Men läroplanen verkar inte vara bindande för friskolor. På Römosseskolan intar arabiska och islam en stor del av undervisningen. Dessutom har eleverna modersmål, eftersom arabiska inte är (alla?) somaliers språk, så vitt jag har förstått. Men arabiska är viktigt för att kunna läsa koranen i original.

Ytterligare en nyhet som gäller skolor:
Försäkringskassan ska ska börja kolla skolkare för att avslöja bidragsfuskare. Skolorna ska anmäla vilka barn som inte deltar under undervisningen under lång tid. När en person åker utomlands och avser att vara borta längre än sex månader har de inte rätt till många av de bidrag som Försäkringskassan betalar ut, kan man läsa i Västerbottens Folkblad.

Segregationen planerad?
Friskolor fanns ju inte alls förr, och i småstäder har de fortfarande svårt att få tillstånd. Det gick heller knappast att välja skola, utan man gick i den skola som var närmast, eller som myndigheterna bestämde. På den tiden fanns det inte heller inte alls så många bostadsrätter som nu. Många hyresrätter har sedan dess omvandlats till bostadsrätter. Men i samma veva som invandringen ökade, så tilläts och ökade antalet friskolor och omvandling av bostadsrätter. Finns det ett samband? Kan det vara så att kultureliten i storstäderna aldrig skulle ha stått ut med att ha sina barn i samma skolor som invandrarna och inte ha velat att invandrare skulle kunna köa in sig till grannlägenheten på Södermalm? Var segregationen en del i invandringspolitiken, ett sätt för de makthavande att både äta kakan och ha den kvar? Eller bidde det bara så?

.