Vad utlöser våld - de senaste dagarnas bilbränder?

.

Bilar brinner som aldrig förr, se även statistik. I Rosengård har de senaste dagarna återigen bilar bränts upp urskiljningslöst. Dessutom har bilbränder använts som målmedveten terror mot människor med fel inställning. I Danmark har en pastor från Iran utsatts. Efter hot fick han flytta. I Sverige var det en sverige-demokrat. Tidigare har bilbränder satts in i syfte att skända gravar.

Dick Erixon säger: För mig är det uppenbart vad problemet är: vuxenvärlden har inte satt några som helst gränser för dessa förortens unga. Inga lärare vågar säga ifrån. Någon kontakt med andra vuxna har de förmodligen inte. Föräldrarna kan ha kontroll, kanske stenhård kontroll, hemma i lägenheten, men inte alls utanför ytterdörren.


De första vuxna som visar någon som helst auktoritet är brandmän och polis. Därför söker man upp dem. Man vill bli sedd. Man vill kunna spegla sig i några som har respekt med sig.


Varför får dessa unga inte det på andra sätt än genom att kasta sten och bränna grannarnas bilar?


Här kommer han in på vad de tyska experterna talar om och som jag skrev om i tidigare inlägg. Psykolog Dr. Albert Wunsch tog upp orsaker till våldsbeteende i del 3 av sin artikelserie Ett träningsprogram för ett misslyckat liv. Eller hur inkompetens och våld kan breda ut sig. Och han räknar upp:

 - när det krävs för litet av en, både fysiskt och psykiskt

Skola och föräldrar kräver inte för mycket, som vissa svenska flumpedagoger menar, utan för litet. Ungdomar kan mycket väl både komma i tid och lära sig betydligt svårare saker än det lilla som den svenska läroplanen kräver (för det gör de i andra länder). Fysiskt ställs också alldeles för låga krav särskilt på tonårskillar. De måste få använda sina muskler till något konstruktivt. Men det får de inte. Numera har svenska flickor och pojkar gemensam gymnastikundervisning och om det ger någonting för någon är ju frågan.

- när man är uttråkad

Ofta påstås det att det är bristen på fritidsgårdar som gör att ungdomarna i utsatthetsområden bränner bilar och slåss. Fast det finns listor på att t ex Rosengård har övergenomsnittligt många fritidsgårdar och andra platser att göra något på. Förr fanns det inget sådant alls och ingen brände bilar heller. Men visst, om ingen kräver att man gör någonting så kan man bli uttråkad. Winterhoff säger ju också att ungdomar måste uppnå en viss ålder och mognad för att inse att de själva har nytta av att anstränga sig. Och om ingen ser till att de jobbar på i skolan för att komma vidare, så sitter de hellre och hänger och har det tråkigt. Och begår brott när tristessen blir alltför stor.

- när man känner sig utanför

Jo, det är möjligt att det stämmer i de fall det handlar om att inte få vara med i kompisgänget, men som utanförskap definieras i Sverige, tror jag inte på det.

Utanförskap är den vanligaste förklaringsmodellen för alla problem för enorma mängder ungdomar och jag tror att den till stor del är självuppfyllande, om den överhuvudtaget är sann. Om alla man känner också är utanför, vem är det då man jämför sig med? Det är media som polariserar och ställer grupp mot grupp (vi och dom, som Reinfeldt gärna uttrycker sig). Dick Erixon citerar ur Haore Sulaimans artikel i Second Opinion:


Medierna som har rapporterat om bränder och bråk här i Gottsunda har beskrivit orsakerna som sociala- och strukturella problem. Känner ni er utanför samhället?
(alla skrattar ironiskt åt frågan)


– Nej, nej, nej mannen. Det är skitsnack! Vi känner oss inte utanför samhället, säger en av grabbarna och skakar på huvudet. Han fortsätter:


– Det är inte så att vi som bor i de här områdena är typ fattiga eller något.


Med tidningarna skriver att…


– Journalister är lättlurade idioter. Det vet alla här. När de kommer hit och snackar med några snorungar om varför det blir bråk så säger de massa saker till journalisterna om att ungdomarna här inte har någon utväg eller så. Men det är skitsnack.


- när våld bagatelliseras eller idealiseras

Bagatelliserar brott kan man verkligen påstå att media och samhället gör. "Möte mellan människor", "pojkstreck" och liknande epitet hjälper varken offer eller förövare att komma tillbaka till ett normalt liv. Om myndigheterna överhuvudtaget reagerar brukar det bli löjligt låga straff, särskilt om det är ungdomar med problematisk bakgrund. När de blir straffmyndiga har de redan en lång ohejdad brottskarriär bakom sig. Ingen bryr sig. Det är i alla fall samhällets fel att dessa personer begår brott, påstår journalister och andra godhjärtade personer. Idealiseras görs våld förstås av dessa kriminella gäng som har skjutit som svampar ur marken under de senaste åren.

- när fundamentalister hetsar till våld

Wunsch tillägger att han avser religiösa eller politiska ledare. Det finns båda varianterna i Sverige. Dels de synnerligen aktiva politiska aktivisterna som numera är ofta är rumsrena och attackerar både salladsbarer och kaninuppfödare, för att inte tala om politiska motståndare. (Wikiquotecitat från numera etablerad forskare (som blivit känd för sin lista på "nazistsympatisörer", vilken t o m sågats av Guillou och Myrdal): Jag började helt enkelt attackera och mer eller mindre misshandla personer som betedde sig rasistiskt i min närhet. Det kunde röra sig om allt från fullfjädrade skinheads, till barn i skolåldern eller äldre herrar och damer. Källa: Svartvitt, nr. 1/1996.) Dels religiösa ledare, som ibland verkar utomlands, ibland enligt Expressen i t ex Bellevuemoskén (inhyst i en lokal, där jag brukade gå och handla mat för snart 30 år sedan) och påverkar unga personer att begå terrorbrott.

.