.
Brottslighet och spänning à la Kurt Olsson.
Häromdagen träffades medlemmarna i ett tyskt parti för att bl a diskutera den inre säkerheten. I Sverige gör man inte sånt. Man talar om tryggheten. Hur folk upplever tryggheten. Då ska de helst inte få några töntiga siffror att oroa sig över. Som vi alla vet har kriminaliteten i Sverige varit oforandrad sedan Magnus Ladulas' dagar, säger Frihets-Larsson ironiskt. Om nu några töntiga siffror händelsevis råkar bli offentliga, så måste man ju ändå se till att förklara att det inte är som det verkar, utan främst anmälningsbenägenheten som har ökat. Bara för att akutintagen numera är fulla av grovt misshandlade ungdomar, som inte vågar gå till polisen p g a repressalier, betyder inte det en ökning. Antingen ljuger personalen eller också har folk blivit mesiga. Enligt Brå och kultureliten. Fast en del håller emot, som Dick Erixon och SvDs ledarskribent t ex. Hayek-institutet presenterar i sina artiklar även länkar till statistik, här och här. Danmark har t ex bara en bråkdel så många våldtäkter som Sverige, vars höga antal brukar förklaras med fint väder på sommaren. Som vi alla vet snöar det i Danmark vid samma tid, eller hur?
Apropå danskar, så tycker de att det är ingen vits att leta efter nyheter i svenska tidningar. Det är bättre att informera sig på internet, rapporterar Gudmundsson angående terrorism, men det gäller förstås en hel del annan information också.
Så här är det, om man ska tro de sedvanliga bortförklaringarna om det ökande våldet och en kriminalitet som är högre i Sverige än i andra länder:
Det är bara pressen som vill sälja lösnummer. I själva verket är det ingen skillnad mot förr. På t ex 60 - 80 talet var det ingen som anmälde knivhuggning och gruppvåldtäkter, för det var sånt man var van vid. Likaså tog man ingen notis om att skolorna brändes ner eller att bussförarna rånades på kontanter. Man var bara inte så mesig att man tog bort kontanthanteringen för så litet. Ständigt överfölls liftare och personer som tagit plats i en svarttaxi, om det inte tvärtom var passagerarna som rånade och våldtog förarna. Stora ligor av falska hemsamariter strök omkring och begick brott mot åldringar i deras hem. Den svarta vapenmarknaden var ännu större än efter Balkankriget. Något annat ska man inte tro. Även på 70-talet brukade värdetransporter överfallas, det är säkert inget nytt. För det var på den tiden som de hemska raggarna och finnarna med kniv var på gång i folkhemmet. Terrorsvenskar fanns det förstås också, men vem skulle ha polisanmält sånt på den tiden? Nej, det är det här kränkta som numera finns, som gör att mängder av personer måste ha dold identitet, efter att de har vittnat i rättsmål och de kriminella efter en snabb sökning hittat deras adress på internet. Det var lika hemskt förr, men ingen brydde sig. För även då var det brist på fritidsgårdar och utanförskapet var enormt. Siffrorna och det personliga intrycket är fel. Sverige är inte otryggare. Kniven på strupen, svara ärligt, visst är du trygg? Och strunta i statistiken, den går lätt att bortförklara. Det är nämligen så hemskt även i alla andra länder, men där vill tidningarna inte sälja lösnummer och det är en skam att gå till polisen. T ex i Norge, Danmark, Finland, Tyskland osv. Hederskultur, sån som fanns i Sverige på 70-talet också.
Visst. Säkert.
.
Nässelsufflé
5 timmar sedan
